Näringskedja/näringsväv
Med
näringskedja menar hur
näringsämnen sprids och omvandlas igenom en
kedja av
organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett
ekosystem.
I en näringskedja är det ganska lätt att se hur
näringsämnen sprids och omvandlas. Spridningen och omvandlingen sker genom att en organism äter en annan och äts av en tredje i näringskedjan. Flera näringskedjor bildar tillsammans en
näringsväv.
I varje näringskedja finns en enda rad av organismer där den första äts av den andra, den andra av den tredje, och så vidare. Den sista organismen i kedjan äts inte av någon. Man brukar säga att den sista organismen står högst upp i näringskedjan.
Fotosyntes
Prova att förklara till denna interaktiva bildförklaring. Kolla upp fakta på www.ne.se/dns om du är osäker...http://www-vaxten.slu.se/index2.html
Fotosyntessång Fotosyntesen gör att världen blir bra solenergin den tas upp i ett blad Tillsammans med koldioxiden Som allt levande andas ut. Fotosyntesen är där tre blir till två Där omvandlas vatten, energi, CO2 Och blir till det syre vi andas och cellulosa, en sockerart. | |
Kroppen - matspjälkning
Köttbullens väg genom kroppen:
1. MUNNEN (Maten tuggas, blandas med spott, KOLHYDRATER bryts ned)
2. SVALGET och MATSTRUPEN (Muskler trycker ned maten)
3. MAGSÄCKEN (Muskler knådar maten, magsyra dödar bakterier och PROTEIN och VITAMIN bryts ned)
4. TOLVFINGERTARMEN (Bukspottkörteln och gallan har ingångar hit, FETT finfördelas)
5. TUNNTARMEN (5 meter, tarmvägg som 10 tennisplaner, näringsämnena tas upp genom väggen)
6. LEVERN (Renar ämnena i kroppen från gift)
7. NJURARNA (tillverkar urin, tar bort skadliga ämnen)
8. TJOCKTARMEN (Suger upp resten av näringsämnen och VATTEN)
9. ÄNDTARMEN (restprodukter samlas här, när den blir full- töms den!)
Ämnena som spjälkas sönder (bryts ned) är: PROTEIN, VITAMIN, FETT, KOLHYDRAT, VATTEN, MINERAL
Systematisk undersökning
Läxan denna vecka blir att titta på filmen nedan hur man skriver en systematisk undersökning.
Uppgiften är sedan att planera en systematisk undersökning, enligt uppdraget nedan som är taget från ett tidigare nationellt prov i biologi.
Laborativ undersökning i biologi
Jämför pulsen vid intervallöpning och löpning i konstant tempo
I många uthållighetssporter tränar man intervallöpning. Det innebär att man varvar intensiv löpning med lågintensiv aktivitet eller vila.
Det som händer i kroppen under träning är svårt att mäta i skolan på kort tid. Du kan emellertid uppskatta hur mycket kroppen arbetar genom att mäta pulsen. Pulsen ökar ju snabbare du springer tills den når sitt maximala värde (brukar vara 220 slag/min minus din ålder). För att kunna jämföra intervallöpning och löpning i konstant tempo måste du beräkna medelvärdet av pulsen under intervallträningen.
Din uppgift är att planera, genomföra och utvärdera en undersökning där du försöker ta reda på om det är intervallöpning eller löpning i konstant tempo som höjer pulsen mest.
Planering (tidsåtgång 30 minuter):
Planera en vetenskaplig undersökning där du försöker ta reda på om det är intervallöpning eller löpning i konstant tempo som höjer pulsen mest. Du kommer att vid andra provtillfället ha 30 minuter på dig att genomföra undersökningen och 30 minuter för att utvärdera den.
Vår definition av en naturvetenskaplig undersökning:
En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer. Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar. De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor undvikas. Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande resultat.
I din planering ska du: - beskriva vilket material du vill använda
- tydligt beskriva hur du tänker genomföra undersökningen
- tydligt motivera varför du vill göra på det sättet
- beskriva felkällor och hur du tar bort dessa
- beskriva risker och förklara hur du hanterar dem
Lämna in din planering skriftligt till Gunilla. Jag kommer att göra en bedömning om din planering är tillräckligt vetenskaplig och säker för att du ska kunna genomföra din laboration utifrån din planering. Om din planering inte är tillräckligt vetenskaplig och säker kommer du att få en färdig instruktion för att genomföra laborationen.
På lektionen kommer du att följa din undersökning och redovisa vad du kom fram till. Labrapporten visar hur du genomförde din undersökning samt utvärdering av den. Labrapport med bilder ska redovisas i en iMovie-film med bilder, (foton/skärmdumpar), musik och inspelad röst. Max 2 min.
Skapa ett Youtube-konto utifrån din elevviktoriaskolan-adress. Därefter laddar du upp din film där och gör den "olistad" (bara den med länken kan se filmen, går ej att söka på Youtube). Maila länk till mig (
[email protected])
cell är den minsta byggstenen i allt levande: djur, växter, svampar, bakterier och så vidare. De flesta celler är mycket små och syns bara i mikroskop. Cellen består av ännu mindre byggstenar som molekyler och atomer men de är inte levande. Det krävs många miljarder celler för att bygga upp en kropp. Alla celler har uppkommit genom att en annan cell har delat sig.
Idag fick ni genomföra en systematisk undersökning. Ni tittade på växtceller och djurceller i mikroskop.
Här nedan är bilder på växtceller och djurceller.
VÄXTCELL
Växtcellen har precis som djurcellen sitt DNA i en cellkärna. Växtcellen har i stort sett alla delar som djurcellen har, och dessutom
· cellvägg av cellulosa som ger växtcellen form och skydd. Cellväggen finns utanför cellmembranet.
· kloroplaster som är gröna eftersom de innehåller klorofyll. Klorofyll är ett grönt färgämne som fångar in ljusenergi till fotosyntesen. Fotosyntesen sker i kloroplasterna.
· vakuol som är fylld med vatten och andra ämnen och hjälper växten att hålla sig uppe. En vissen växt har för lite vatten i sina vakuoler.
DJURCELL
Den typ av celler som människan och alla andra djur har kallas djurceller. Djurcellen har cellkärna. I cellkärnan finns kromosomerna som består av DNA och innehåller gener.
Text och bilder från NE.se
DJUR
Först tänkte jag att vi ska repetera djur- med hjälp av denna
powerpoint.För att sedan testa era kunskaper med hjälp av
JeopardyUPPGIFT: DJUR
Alla arter har ett vetenskapligt namn på latin. Carl von Linné delade in växter och djur efter deras utseende. Han gav dem dubbelnamn på latin, som var det internationella forskarspråket på den tiden. Det första ordet är släktnamnet och det andra ordet är artnamnet. Linné förde sedan samman de släkten som liknade varandra till olika familjer.Linnés system med art, släkte och familj är den grund som dagens biologer fortfarande använder mer än 230 år efter hans död.
Skapa ett popplet-konto!
Här kan du se hur man använder Popplet. Skapa en egen
popplet som ett släktträd där du tar med art, släkte och familj för en växtfamilj
eller djurfamilj. Lägg in bilder på arterna. Skriv in länken här nedan i kommentarsfältet.
Se exempel nedan....
Hjälp:
1. De
vetenskapliga namnen på familjer slutar med ändelsen -aceae (på latin)2. Släkte är alltså ett snävare begrepp än familj, vilket kan vara lite förvirrande eftersom det oftast uppfattas tvärtom när det gäller släkt och familjer hos människor. Ett släkte består av en eller flera arter.3. Arten beskriver ett slags organism. Det första ordet är släktnamnet och det andra ordet är artnamnet.Se klassens resultat genom att trycka på knappen ovan...
Under veckorna 9, 10 och 11 kommer vi att repetera all biologi som ni läst i åk 7-9. Denna hemsida har jag gjort för att ge en översikt över allt som ni har arbetat med. Här finns också den info ni behöver om nationella provet.
Dessutom har jag samlat alla förmågor i 3 grupper (Det är för övrigt samma som de nationella proven utgår ifrån) med betygskriterier.
Jag kommer att lägga upp dessa tre veckor utifrån denna hemsida. Här kommer ni hitta alla info inför lektioner.
Här nedan är grovplaneringen för dessa tre veckor. Jag kommer inte att lyfta miljö och evolution, eftersom ni arbetat med dessa områden nyligen.
GROVPLANERING
VECKA 9
LIVET och SAMSPEL
VECKA 10
MÄNNISKAN och DITT LIV
VECKA 11
CELLEN OCH ARVET och BIOTEKNIK
VECKA 12
Tisdag 19 mars nationellt prov i biologi
RSS Feed